När jag berättar att jag har pluggat modevetenskap får jag ofta frågan ”vad blir du då?” Ja, jag ser det inte som att jag nödvändigtvis blir något, snarare än att jag får något, en utbildning inom mitt ämnesområde som jag kan välja att applicera som jag vill. Jag har ju dock den fina titeln modevetare som jag självklart är stolt över.
Utbildningen i modevetenskap öppnar upp ett kritiskt tänkande och förmågan att analysera och dra egna slutsatser, vilket självklart inte är unikt för just denna universitetsutbildningen, men att få de redskapen inom modebranschen, som ändå är den bransch jag verkar i, känns värdefullt. Modebranschen är inte den bransch som har det mest seriösa ryktet utan kritiseras ofta för att bara vara ytlig och kommersiell, vilket jag håller med om till viss del. Men mode handlar inte enbart om kläder och höstens trendiga jackor, utan om så mycket mer runt omkring; frågan kring identiteten, konsumtionskultur, samhällsekonomi, globala nätverk, textilproduktion och mycket mer. Så bara för att man jobbar inom eller utbildar sig inom modebranschen betyder det inte att man nödvändigtvis endast bryr sig om vilken färg som är trendigast i höst.
Don’t get me wrong, jag älskar glossiga modemagasin, shoppingtips, höstens trender och modeveckor. Men det ena behöver inte utesluta det andra.
Jag ser det bara som en tillgång att jag har en utbildning att stå på, där jag kan hämta kunskap om olika modevetenskapliga teorier som är applicerbara på dagens modesamhälle. Dock förändras modebranschen ständigt och modecyklarna går snabbare, så bara för att jag har en utbildning om modevetenskap betyder inte det att jag kan hela branschen. Att studera på universitet ger oftast ingen branschvana utan det är något man får se till att skaffa själv via mestadels praktiker men även genom anställningar. Det är också en del av modebranschens uppbyggnad, på gott och ont. Många tidningsredaktioner, stylister, produktionsbolag går runt på praktikanter eller lågavlönade assistenter, vilket inte ifrågasätts alltför ofta.
Modebranschen är som sagt, generellt sett, ingen bransch som man ”utbildar sig till” om man inte satsar på bli exempelvis designer. Men det jag hoppas få ut av min utbildning är att kunna tillföra ett nytt perspektiv och tankesätt. Mitt perspektiv är hållbar utveckling för kläder, människor och miljö. Detta är något som vuxit fram under utbildningens gång men som blev starkare ju mer jag funderade kring det. Jag skrev till exempel min kandidatuppsats om klädproduktion och företagens kommunikation kring den till oss konsumenter.
Det som driver mig i att fördjupa mig och dessutom förmedla tankar kring hållbarhet är att det egentligen borde vara en självklarhet att kläder som vi köper är tillverkade av människor med bra villkor/lön och på ett miljövänligt sätt. Jag vill också förmedla att man kan vara modeintresserad utan att bara fokusera på att köpa nytt.
Jag hoppas också att vi som utbildar oss inom modevetenskap ändå verkar som någon slags ambassadörer och kan förmedla ytterligare en dimension av mode och vad begreppet innebär. För allt handlar inte bara om dagens outfit utan också om hur vi individer anpassar oss i den sociala kontexten och om hur våra kläder produceras.
Bild1: fashion.su.se bild2: pinterest
OTHER SIDES OF FASHION 